Yearly Archives: 2016
Thursday, December 15, 2016

Nyväckt intresse för bränsleceller i fordonsindustrin

Svensk fordonsindustri visar ett nyväckt intresse för bränsleceller. Kanske beror det på Hyundais och Toyotas satsningar, menar Magnus Karlström som var med när Teknikbevakning av bränsleceller höll konferensen Fuel Cell 2016.

Magnus Karlström
Magnus Karlström är forskare vid Chalmers och leder en omvärldsbevakning av energieffektiva vägfordon (OmEV) inom SHC.

Hej Magnus! Hur var konferensen?
Den var riktigt intressant. Bränsleceller var ju hett i början av 2000-talet, och nu tycker jag man kan känna av ett nyväckt intresse. Särskilt roligt var att flera projekt presenterade ny kunskap, inte ”bara” internationell teknikbevakning. Bland annat fick vi ta del av en studie av drivlinekonfiguration för olika typer av bränslecellsfordon. Och så fick vi veta att Energimyndigheten planerar en riktad utlysning om bränsleceller under våren 2017.

Hur märks det nyväckta intresset för bränsleceller?
Framför allt var det tydligt om man tittar på vilka som var på konferensen. Många deltagare kom från fordonsföretagen och flera jag pratade med var väldigt nyfikna. Att Toyota släppt en bränslecellsbil är nog en del av förklaringen, men också att allt fler jobbar med eldrift. Med större kunskap om eldriftens  begränsningar kommer också ett ökat intresse för alternativa lösningar. Jag gissar att det idag är betydligt fler som tänker på hur bränsleceller kan komma in som ett komplement till eldrift.

Jag tycker man kan se att bränsleceller är på väg att bli en industrigren i Sverige. Svenska PowerCell, nästan den enda oberoende bränslecellstillverkaren i Europa, har genomtänkta planer som de presenterade på konferensen. Flera mindre entrepenörer var också på plats. Troligtvis funderar de på hur bränsleceller kan komma in i deras produkter. Det är ett tecken på att tekniken ligger närmare marknaden nu än tidigare.

Ge några exempel på höjdpunkter under dagen!
Det var häftigt att både Sandvik och Plansee var där för att presentera investeringar och försäljning till bränslecellsindustrin. Sandvik är ju ett av Sveriges största bolag, och de har verkligen satsat på bränsleceller. För oss i publiken blev det nästan som en säljpitch med två stora, konkurrerande företag som båda behöver visa framfötterna.

Vi gjorde också ett studiebesök på MyFC som tillverkar en bränslecellsladdare till småelektronik. Laddaren består bland annat av en sorts engångsplatta med ämnen som kan generera vätgas.  Marknaden för den typen av produkter är gigantisk, där kommer att finnas plats även för bränsleceller.

Avslutningsvis, vad tror du vi kan vänta för utveckling de närmaste åren, vad gäller bränslecellsfordon och tillhörande infrastruktur?
Jag skulle tro att bränslecellsbilar och tillhörande infrastruktur kommer att växa fram till 2020, men hur mycket kan diskuteras. Vi kommer nog att se en gradvis utveckling och jag tror att även industrin kommer att marknadstesta bränslecellsfordon. Men för att tekniken ska slå igenom måste priserna ner och fler modeller måste ut på marknaden. En skillnad mot utvecklingen för elfordon är att det inte i nuläget finns någon fordonstillverkare som kommer att masstillverka och därför går det långsammare.

Användandet är också en identitetsfråga tror jag. En bränslecellsbil har samma körkänsla som en elbil, det är något folk kan vänja sig vid. Men den som kör elbil har ofta gjort ett aktivt, identitetsskapande val som gör att det inte är självklart att lika gärna välja en bränslecellsbil nästa gång.

Programmet Teknikbevakning av bränsleceller genomförs inom ramen för SHC och koordineras av Energiforsk.

Text: Emilia Lundgren

Läs mer:
Johan Wedlin har skrivit ett referat av konferensen för nyhetsbrevet OmEV: http://gantrack3.com/t/v/0_MTE0ODc4NjI2MDQ3Mg==/

Presentationerna från konferensen finns att ladda ner här: http://www.energiforsk.se/program/teknikbevakning-bransleceller/konferenser/branslecellskonferens-2016/


Monday, December 12, 2016

Doktorander fick inblick i framtidens Scania

När SHCs doktorandnätverk samlades på Scania nyligen, var det för att lära sig mer om hur fordonstillverkaren arbetar med elektrifiering och vilken kompetens som kommer att krävas de kommande åren.

Maria Taljegård
Maria Taljegård fick svar på några av sina forskningsfrågor under besöket på Scania.

Vilken kompetens kommer de stora fordonstillverkarna leta efter den närmaste framtiden, och vilken kunskap kommer att krävas för att utveckla morgondagens tunga fordon? Svaren på sådana frågor kan vara avgörande för doktorander som överväger en karriär inom fordonsindustrin.

När SHCs doktorandnätverk samlades i Södertälje i november, var det för att lära sig mer om hur Scania arbetar med elektrifiering och vilken kompetens fordonstillverkaren kommer att kräva under de kommande åren. En grupp på trettiotalet doktorander togs emot på Scania, för presentationer av el- och hybridfordonsteknologi, tekniktrender ur företagets perspektiv och en rundtur på området.

En av de doktorander som tog chansen att få sina frågor besvarade var Maria Taljegård, doktorand i Energiteknik på Chalmers.

-Det var intressant att få veta att Scania verkligen ser elektrifiering som en möjlighet, och att de tittar på både elvägar, batterier och vätgas, säger Maria Taljegård. Eftersom presentationerna vi fick höra rörde flera olika aspekter tror jag att de flesta av deltagarna fick ut något av besöket, oavsett forskningsinriktning. Sjäv fick jag svar på mina frågor om batterianalys och Scanias metodmässiga arbete med elektrifierade lastbilar.

Under det två dagar långa mötet hann doktoranderna även nätverka med varandra, berätta om sin egen forskning och köra ”speed dating” för att hitta nya forskningskontakter. Maria Taljegård förklarar att doktorandnätverket är en viktig plattform för att träffa andra doktorander inom samma område och lära känna dem som arbetar vid andra universitet.

-Den här gången träffade jag två eller tre doktorander som jag kan ha ytterligare utbyte med om min forskning, berättar hon.

SHC doktorsavhandling nätverk välkomnar alla doktorander från svenska universitet vars forskning är relevant för el- och hybridfordon och den omgivande infrastrukturen. Nätverkets medlemmar bjuds in till SHCs evenemang och doktorandkurser, och till återkommande nätverksaktiviteter som anordnas av projektledaren Fernanda Lodi Marzano, forskare vid Uppsala universitet.

Vill du bli medlem i SHCs doktorandnätverk? Läs mer här >>

Text: Emilia Lundgren


Monday, December 12, 2016

Doktorander fick inblick i framtidens Scania

När SHCs doktorandnätverk samlades på Scania nyligen, var det för att lära sig mer om hur fordonstillverkaren arbetar med elektrifiering och vilken kompetens som kommer att krävas de kommande åren.

Maria Taljegård
Maria Taljegård fick svar på några av sina forskningsfrågor under besöket på Scania.

Vilken kompetens kommer de stora fordonstillverkarna leta efter den närmaste framtiden, och vilken kunskap kommer att krävas för att utveckla morgondagens tunga fordon? Svaren på sådana frågor kan vara avgörande för doktorander som överväger en karriär inom fordonsindustrin.

När SHCs doktorandnätverk samlades i Södertälje i november, var det för att lära sig mer om hur Scania arbetar med elektrifiering och vilken kompetens fordonstillverkaren kommer att kräva under de kommande åren. En grupp på trettiotalet doktorander togs emot på Scania, för presentationer av el- och hybridfordonsteknologi, tekniktrender ur företagets perspektiv och en rundtur på området.

En av de doktorander som tog chansen att få sina frågor besvarade var Maria Taljegård, doktorand i Energiteknik på Chalmers.

-Det var intressant att få veta att Scania verkligen ser elektrifiering som en möjlighet, och att de tittar på både elvägar, batterier och vätgas, säger Maria Taljegård. Eftersom presentationerna vi fick höra rörde flera olika aspekter tror jag att de flesta av deltagarna fick ut något av besöket, oavsett forskningsinriktning. Sjäv fick jag svar på mina frågor om batterianalys och Scanias metodmässiga arbete med elektrifierade lastbilar.

Under det två dagar långa mötet hann doktoranderna även nätverka med varandra, berätta om sin egen forskning och köra ”speed dating” för att hitta nya forskningskontakter. Maria Taljegård förklarar att doktorandnätverket är en viktig plattform för att träffa andra doktorander inom samma område och lära känna dem som arbetar vid andra universitet.

-Den här gången träffade jag två eller tre doktorander som jag kan ha ytterligare utbyte med om min forskning, berättar hon.

SHC doktorsavhandling nätverk välkomnar alla doktorander från svenska universitet vars forskning är relevant för el- och hybridfordon och den omgivande infrastrukturen. Nätverkets medlemmar bjuds in till SHCs evenemang och doktorandkurser, och till återkommande nätverksaktiviteter som anordnas av projektledaren Fernanda Lodi Marzano, forskare vid Uppsala universitet.

Vill du bli medlem i SHCs doktorandnätverk? Läs mer här >>

Text: Emilia Lundgren


Wednesday, November 30, 2016

Stadig grund för forskning på nästa generation batterier

robert-dominko_680px
Robert Dominko från NIC, Ljubljana berättade om magnesiumbatterier.

Ett hundratal deltagare kom för att lära sig mer om framtidens fordonsbatterier på workshopen ”Next Generation Batteries”. -Vi bygger en stadig grund för fortsatt svenskt forskning och utveckling, säger arrangören Patrik Johansson.

Litiumjonbatterier dominerar ännu elfordonsindustrin, men andra batterikemier – ibland kallade Nästa Generation Batterier (NGB) – är på väg att växa fram. Intresset från industrin och den akademiska världen för dessa kemier tilltar. Det var tydligt på förra veckans workshop ”Next Generation Batteries” då ett hundratal personer kom för att lära sig mer om framtidens fordonsbatterier.

-Jag såg många livliga diskussioner utvecklas, så jag är mycket nöjd med dagen, säger Patrik Johansson, professor vid institutionen för Fysik, Chalmers, som organiserade workshopen tillsammans med SHC. Han understryker behovet av plattformar som SHC för att möjliggöra enkel kommunikation mellan akademi och industri.

-Den stora optimismen för NGB är uppmuntrande. I kombination med viss verklighetsförankring bygger vi nu en solid grund för fortsatt svenskt forskning och utveckling.

Både svenska och internationella forskare presenterade sitt arbete med olika batterikemier under dagen, bland dem Rosa Palacín från ICMAB-CSIC, Barcelona och Robert Dominko från NIC, Ljubljana. Bättre tillgång till resurser för viktiga komponenter, möjlighet till högre energitäthet och lägre kostnad jämfört med litiumjonbatterier var några av de argument som talarna framförde för att utveckla NGB. Fordonsindustrin syn på NGB gavs av Anna Teyssot från Renault.

-Jag riktar ett varmt tack till alla talare för att de tog sig an uppgiften att presentera komplexa ämnen för en bred målgrupp, avslutar Patrik Johansson.

Läs mer:

Magnus Karlström har skrivit en utförlig sammanfattning av workshopen i nyhetsbrevet OmEV >>

Text: Emilia Lundgren


Wednesday, November 30, 2016

Stadig grund för forskning på nästa generation batterier

robert-dominko_680px
Robert Dominko från NIC, Ljubljana berättade om magnesiumbatterier.

Ett hundratal deltagare kom för att lära sig mer om framtidens fordonsbatterier på workshopen ”Next Generation Batteries”. -Vi bygger en stadig grund för fortsatt svenskt forskning och utveckling, säger arrangören Patrik Johansson.

Litiumjonbatterier dominerar ännu elfordonsindustrin, men andra batterikemier – ibland kallade Nästa Generation Batterier (NGB) – är på väg att växa fram. Intresset från industrin och den akademiska världen för dessa kemier tilltar. Det var tydligt på förra veckans workshop ”Next Generation Batteries” då ett hundratal personer kom för att lära sig mer om framtidens fordonsbatterier.

-Jag såg många livliga diskussioner utvecklas, så jag är mycket nöjd med dagen, säger Patrik Johansson, professor vid institutionen för Fysik, Chalmers, som organiserade workshopen tillsammans med SHC. Han understryker behovet av plattformar som SHC för att möjliggöra enkel kommunikation mellan akademi och industri.

-Den stora optimismen för NGB är uppmuntrande. I kombination med viss verklighetsförankring bygger vi nu en solid grund för fortsatt svenskt forskning och utveckling.

Både svenska och internationella forskare presenterade sitt arbete med olika batterikemier under dagen, bland dem Rosa Palacín från ICMAB-CSIC, Barcelona och Robert Dominko från NIC, Ljubljana. Bättre tillgång till resurser för viktiga komponenter, möjlighet till högre energitäthet och lägre kostnad jämfört med litiumjonbatterier var några av de argument som talarna framförde för att utveckla NGB. Fordonsindustrin syn på NGB gavs av Anna Teyssot från Renault.

-Jag riktar ett varmt tack till alla talare för att de tog sig an uppgiften att presentera komplexa ämnen för en bred målgrupp, avslutar Patrik Johansson.

Läs mer:

Magnus Karlström har skrivit en utförlig sammanfattning av workshopen i nyhetsbrevet OmEV >>

Text: Emilia Lundgren