Yearly Archives: 2018
Thursday, October 4, 2018

Avhandling om fordonstillverkare visar att storföretag är viktiga för hållbar utveckling

Stora industriföretag kan spela en viktig roll i utvecklingen mot ett ekologiskt hållbart samhälle. De behöver inte alls vara de konservativa, bromsande krafter som många forskare och politiker ofta betraktar dem som.

Bryter mot konventionell bild

I doktorsavhandlingen Incumbent Actors in Sectoral Transformations Towards Sustainability: A sociotechnical study of the European heavy commercial vehicles sector undersöker Benny Borghei vid Avdelningen för projekt, innovationer och entreprenörskap (PIE), Linköpings universitet, vilken roll tillverkare av tunga fordon har i utvecklingen mot ett ekologiskt hållbart samhälle.

Den traditionella bilden inom forskningsområdet ”sustainability transitions” är att etablerade industriföretag generellt är en konservativ kraft som vill bevara status quo. Enkelt uttryckt slår de vakt om egna privilegier och det rådande systemet.

– På sätt och vis är den bilden sann. Företagen tjänar ofta på de befintliga strukturerna och är på många sätt privilegierade, säger Benny Borghei.

– Men bilden är inte enhetlig eller svart-vit. Min avhandling visar att företagen lika gärna kan driva på för ny teknik och vara en radikal kraft i mer miljövänlig riktning.

Stora eller små batterier

I avhandlingen visar Benny Borghei att etablerade företagen både kan införa mer miljövänlig teknik stegvis eller anamma radikalt annorlunda motortekniker. Det kan till och med vara så att ett etablerat, stort företag har lättare att införa helt nya lösningar.

Uppfattningen att de nya företagen driver teknikutvecklingen är inte alltid korrekt. Benny Borghei tar exemplet med eldrivna bussar, där vissa nya tillverkare utgick från ett etablerat koncept om att en buss måste köra en hel dag utan att fylla på bränsle. Det var det vanliga och så hade dieselbussarna alltid gjort.

Resultatet blev jättestora batterier som stal utrymme från passagerarna. Det innebar i sin tur höga kostnader, ökad vikt och större miljöbelastning från batteriproduktionen.

– Det var de etablerade tillverkarna som kunde bryta mot det konceptet. De satsar på mindre batterier och en infrastruktur för att kunna ladda flera gånger om dagen. Bolagen behövde helt enkelt vara stora och etablerade för ha kraft att göra detta.

Kan skapa nya sektorer

Avhandlingen pekar också på att stora industriföretag genom sin storlek kan förmedla ny kunskap över flera sektorer och därmed påskynda spridningen av miljövänliga innovationer. Detta sker även då storföretagen deltar i standardiseringsprocesser på industrinivå. Vidare kan etablerade företag inom olika områden samverka och kanske bidra till skapandet av helt nya industrisektorer.

Samtidigt finns klara skillnader mellan företagen. I Benny Borgheis forskning var till exempel Volvo mer progressivt inriktat än Daimler och att stadsbussar är lättare att elektrifiera än lastbilar. Det är inte heller säkert att slutsatser som gäller en bransch behöver gälla i helt andra sektorer.

Hur som helst tycker Benny Borghei att både forskare och politiker behöver ha en öppen syn på de stora industriföretagens roll för en hållbar utveckling.

– Det är många som behöver ändra sitt perspektiv. Har vi en alltför normativ syn så ger vi upp de här företagens potential, säger han.

Källor för avhandlingen är årsredovisningar från 1980 fram till i dag samt resultat från fältstudier, deltagande observationer och ett antal egna intervjustudier.

Benny Borghei disputerar 16/10 2018, mer info


Av Mikael Sönne, LiU


Friday, September 28, 2018

Batteriforskare Kristina Edström om satsningen Batteries 2030+

En del av EU-kommissionens satsningar på batteriområdet kan vara att en Flagship-satsning skapas. Idag finns det tre Flagship: Graphene Falgship (koordineras av Chalmers), Human Brain och Quantum.

Tidigare i år blev ett batterikonsortium utvalt att försöka skapa ett Flagship efter att konsortiet hade rankats högst i en FET-OPEN-utlysning. Batteries 2030+ heter initiativet och leds av Kristina Edström, professor vid Uppsala universitet.

Än är inget klart, ett av två nålsögon har passerats. Nästa steg är att skriva en ansökan som ska ge konsortiet ett år att formulera hela projektet.

Konsortiet består idag av 17 intressenter, se nedan. I ett vidare perspektiv är det idag ett 90-tal associerade partners. Bland dessa associerade partners hittar vi ur ett svenskt perspektiv bland annat Swedish Electromobility Centre och det europeiska forskningsnätverket ALISTORE.

Konsortiet kommer inom kort gå in i en fas där man ska samla in röster som ett steg i att övertyga EU om hur viktig batteriforskningen är i EUs omställning.

OmEV har intervjuat Kristina Edström i sin podcast. Hör henne berätta om processen, innehållet och vilka förväntningar vi kan ha om projektet väl beviljas:

> Lyssna på intervjun här

Några hålltider i intervjun (cirkatider):
• 00:30: Konsortiet och finansiering
• 03:35: Vad ska projektet innehålla? Tre ledord bygger Batteries 2030+ på: ultra-high performance, smartness & sustainability.
• 08:00: Hur andra kompetensområden, som till exempel medicin, kan berika batteriforskningen.
• 08:55: Hur mycket av aktiviteterna som kommer kretsa kring Li-jonbatterier.
• 10:15: Applikation och kravnedbrytning, och hur detta kopplar in i redan pågående program inom EU.
• 13:40: TRL-nivåer för Batteries 2030+
• 14:35: Resursfrågorna för att möta stora volymer av elfordon.
• 15:30: Att EU vill ha batteritillverkning i Europa och vilka risker europeisk fordonsindustri står inför. Storskalig produktion och återvinning är därför centrala delar i Batteries 2030+.
• 18:45: Vad kommer att hända i Sverige om projektet beviljas.
• 20:25: Behöver vi ett Flagship? Och hur kan Sverige matcha forskningen på nationell nivå?
• 24:50: Kristina blickar framåt – vad har Batteries 2030+ genererat?
• 27:30: Lärdomar så långt och hur Sverige stöttar för att få till en bra ansökan.

Partners i Batteries 2030+ är:
Uppsala University (koordinator), Sverige; Westfaelische Wilhelms Universitaet Münster (MEET), Tyskland; Forschungszentrum Julich, Tyskland; Politecnico di Torino, Italien; Kemijski Institut (representerar även ALISTORE), Slovenien; Vrije Universiteit Brussel, Belgien; Advanced Rechargeable and Lithium Batteries Association (RECHARGE), Frankrike; Commissariat a L’Energie Atomique et Aux Energies Alternative (CEA), Frankrike; Technical University of Denmark (DTU), Danmark; Fundacion CIDETEC, Spanien; SINTEF, Norge; Centre National de la Recherche Scientifique (CNRS) (representerar både ALISTORE-ERI och franska forskningsnätverket RS2E), Frankrike; Energy Materials Industrial Research Initiative (EMIRI), Belgien; Fraunhofer, Tyskland; Karlsruher Institut for Technologies (KIT), Tyskland; European Association for Storage of Energy (EASE), Belgien

Av Helena Berg / OmEV


Tuesday, September 11, 2018

Världens första forskningskonferens för batteriåtervinning

​Våra fordon närmar sig en allt mer elektrifierad framtid, men utan fungerande batteriåtervinningsteknik kommer utvecklingen stanna av och elbilarnas batterier är fortfarande mycket svåra att återvinna industriellt. Nu samlas forskare och industri Chalmers för att delta på världens första forskningskonferens med huvudfokus på batteriåtervinning.

​Forskning kring återvinning av litiumbatterier från bland annat elbilar och bärbar elektronik har vuxit i takt med att vi närmar oss ett fossilfritt och elektrifierat samhälle. Metaller och mineraler som är nödvändiga för batterierna kommer förr eller senare ta slut. Kobolt exempelvis, som är ett av de vanligaste ämnena i batterierna, beräknas nå sin produktionstopp runt 2025. Kobolt anses dessutom av många vara ett så kallad konfliktmineral där mänskliga rättigheter ofta kränks i samband med brytning i form av barnarbete och slavarbete.

–Detta är en mycket kritisk fråga där det är bråttom att finna lösningen. Hållbar tillgång och återvinning av kobolt är avgörande för elbilens existens, säger forskarassistent Martina Petranikova​ som arrangerar konferensen.

Men det finns fler områden inom batteriets livscykel som håller dem tillbaka när det gäller hållbarhet. Bland annat innehåller elbilsbatterier när de blivit förbrukade fortfarande så mycket energi att återvinning kan vara farlig. Elbilsbatterierna kan dessutom variera så mycket mellan tillverkare att det är svårt för återvinnaren att veta vad batteriet innehåller. Samtidigt är det en konkurrensfördel för företagen att utveckla nya sammansättningar på batterierna. Därför måste tillverkarna och återvinnarna samtala om hur batterierna ska designas.

​​–Industrin är mycket intresserad av att hitta rätt återvinningstekniker. Bland annat eftersom de är skyldiga att ta hand om avfallet från deras produkter, så som förbrukade batterier. Med olika sammansättningar på batterierna är de mycket svåra att återvinna industriellt. Vi kan idag återvinna det mesta ur ett batteri, men det tar tid och är kostsamt. Med konferensen vill vi mötas och lösa dessa problem, säger Martina Petranikova.

För att hitta en hållbar lösning måste hela batteriets livscykel samordnas från produktion och utveckling till insamling och återvinning och även lagstiftning. Därför sammanför nu Chalmers forskare inom industriell materialåtervinning forskare, experter, tillverkare, användare och återvinnare under samma tak för att dela med sig av sin kunskap, sina förväntningar, tekniska och ekonomiska verkligheter och även deras drömmar om att ta initiativ för en cirkulär ekonomi för batterier.

Konferensen Circular Economy of Batteries Production and Recycling, CEB, hålls på Lindholmens konferenscenter 24-26 september 2018.

Läs mer på konferensens hemsida.​


Friday, August 31, 2018

Eldrivna fordon ändrar spelplanen för städer och transporter

​Den snabba utvecklingen av eldrivna fordon påverkar alla trafikslag. Men den utmanar också. Hur utformar vi staden med fler fordonstyper i rörelse? Eldrivna flyg, när kan det bli verklighet? På initiativseminariet ”Electromobility – Back to the future”, 13 september på Chalmers, ställs frågorna på sin spets.

​Elektrifierade fordon är ingenting nytt. De fanns redan för dryga hundra år sedan. Men då var batteriteknologin omogen, med kort räckvidd och stora och klumpiga batterier.

– Elfordonen konkurrerades först ut av billigare fordon med förbränningsmotor. Idag är vi på väg mot mycket effektiva batterier. Klimatfrågan skyndar dessutom på utvecklingen. Det finns en vilja bland politiker, industri och allmänhet som troligtvis leder till att elfordon ersätter konventionella fordon med förbränningsmotor på sikt, säger Sinisa Krajnovic, ledare för styrkeområde Transport på Chalmers.

Genom att titta i backspegeln på elfordonens drygt hundraåriga historia vill styrkeområdena Transport och Energi uppmärksamma att förståelsen och kunskapen nu har kommit ikapp tekniken – i takt med miljöproblemen, som utsläpp av växthusgaser och miljöpåverkan från exempelvis produktion av batterier.

Från elflyg till stadsplanering

– Seminariet är en fantastisk möjlighet för kunskapsutbyte, mingel och nätverkande både för publik och talare. För min del ser jag fram emot de många olika presentationerna, säger Maria Grahn, styrkeområdesledare för Energi.

Dagen bjuder på flera spännande sessioner, bland annat om framtidsvisioner som eldrivet flyg, teknikutveckling och säkerhetsaspekter, strategiskt beslutsfattande, och stadsplanering för elektromobilitet. Vi får också veta vad vi kan förvänta oss av den nationella mångmiljonsatsningen på ett testlabb för elektromobilitet (SEEL) och varför just Norge har flest elbilar per capita.

Goda förutsättningar att nå 2030-målen

I media har diskussionen kring klimatfrågan, kopplad till flyg och andra energislukande transporter, varit het sedan sommarens värmebölja. Så vad krävs för att Sverige ska uppnå målet och ha en fossiloberoende fordonsflotta år 2030.

– Kombinationen av de två politiska styrmedlen som infördes i år, Reduktionsplikt och Bonus Malus, ger oss mycket bra förutsättningar att lyckas, säger Maria Grahn.
Reduktionsplikt innebär att bränslet som säljs i Sverige måste innehålla en viss mängd förnybart så att utsläppen av fossil koldioxid minskar. Bonus Malus ger incitament för bilköpare att välja en mer energisnål bil.

– De flesta forskare är överens om att det inte räcker med elektrifiering av fordon, säger Sinisa Krajnovic. Man måste kombinera flera olika framdrivningsteknologier. Men framförallt krävs att vi förändrar vårt beteende.

En helhetsbild av elektromobilitet

”Electromobility – Back to the future” riktar sig främst till personer inom forskning och utveckling både inom akademi och industri, liksom myndigheter, kommuner, regioner, bransch- och intresseorganisationer.

– Vi välkomnar självklart alla, men programmet är planerat för den som bättre vill förstå helhetsbilden inom elektromobilitet, säger Maria Grahn.

 

Initiativseminariet ”Electromobility – Back to the future” hålls 13 september i RunAn i Chalmers Kårhus, Chalmersplatsen 1, Göteborg. Anmäl dig senast 3 september.

Program och anmälan

 

Text: Ann-Christine Nordin och Emilia Lundgren


Friday, August 17, 2018

Sommarskolan 2018 – en plats för kunskap och möten

Årets sommarskola för doktorander genomfördes under en intensiv vecka i maj. På Toftaholms herrgård i Småland samlades ett 20-tal kursdeltagare för att få både fördjupad och breddad teknisk kunskap inom området e-mobilitet. Och inte minst – att knyta kontakter.

Swedish Electromobility Centres sommarskola riktar sig i första hand till doktorander med intresse och forskning inom elektromobilitet vid svenska universitet och högskolor. Det ger tillfälle att samlas på ett ställe under en veckas tid, för att studera och diskutera elektromobilitet tillsammans. Dessutom får deltagarna möjlighet att lära känna varandra och skapa kontakter med andra forskare och forskarstuderande inom olika aspekter av elektromobilitet.

– Kursen ger både översikt och fördjupade kunskaper i viktiga komponenter såsom batterier, bränsleceller och elmaskiner samt verktyg för systemstudier som ska användas för utvärdering, design och konstruktion av fordonsdrivsystem, berättade biträdande professor Jonas Fredriksson inför årets vecka.

Två av deltagarna vid årets kursvecka var Chalmers-doktoranderna Anton Klintberg och Lukas Wikander. Båda är verksamma inom reglerteknik och inriktade på batteriers åldrande och hälsotillstånd. De har tidigare varit på något enstaka arrangemang som centret arrangerat. Nu fick de tips att söka sommarskolan från sina forskarkollegor.

– Jag såg det som ett tillfälle att få en helhetsbild. Till vardags är man så fokuserad på sitt ämne, här får man en möjlighet att se allt i ett sammanhang, berättar Anton Klintberg.

Veckan uppfyllde förväntningarna, även om det också var mycket intensivt med en hel vecka av undervisning och praktiska moment från morgon till kväll.

– Det är bra med en intensiv kurs i en vecka. Man blir väldigt fokuserad och man tänker inte på något annat. Men det är mycket att lära på kort tid, säger Lukas Wikander. Då var det bra att många moment avslutades med praktiska övningar, som att designa ett eget batteri. Det är ett bra sätt att förankra minnet av kursen. Framförallt tvingade det oss att diskutera ämnen med de andra kursdeltagarna. Det var väldigt bra att vi kom från olika forskningsområden. Det gjorde att man inte gick ner för mycket i detaljer.

– På kvällstid hade vi en Electric Car Challenge med en bilbana. Vi skulle optimera en elektrisk drivlina för att dra så lite energi som möjligt och fullfölja hela varvet, berättar Anton. Det var uppenbart bäst att köra så fort som möjligt – så länge man inte körde av banan!

Både Anton och Lukas var mycket nöjda med kursen och föreläsarna.

– Lärarna var extremt bra, dels extremt kunniga men även pedagogiska, menar Anton.

– Det finns inte så många andra sätt att lära sig generella saker. De får man upptäcka längre fram i så fall, men det skulle säkert ta tre-fyra år. Och då är det nästan för sent, säger Lukas.

Utöver alla nya kunskaper var det också en stor fördel att få träffa och lära känna de andra deltagarna.

– En av de bästa sakerna var att man träffade folk från andra ställen och annan bakgrund. Både sådana inom samma område som vi själva, men också andra. De kontakterna kan vi ha nytta av länge, avslutar Anton.

Efter veckan på Toftaholm avslutas nu kursen med en hemuppgift och slutredovisning efter sommaren.

 

Text: Daniel Karlsson, foto: Elna Holmberg & Chalmers