Yearly Archives: 2018
Friday, August 31, 2018

Eldrivna fordon ändrar spelplanen för städer och transporter

​Den snabba utvecklingen av eldrivna fordon påverkar alla trafikslag. Men den utmanar också. Hur utformar vi staden med fler fordonstyper i rörelse? Eldrivna flyg, när kan det bli verklighet? På initiativseminariet ”Electromobility – Back to the future”, 13 september på Chalmers, ställs frågorna på sin spets.

​Elektrifierade fordon är ingenting nytt. De fanns redan för dryga hundra år sedan. Men då var batteriteknologin omogen, med kort räckvidd och stora och klumpiga batterier.

– Elfordonen konkurrerades först ut av billigare fordon med förbränningsmotor. Idag är vi på väg mot mycket effektiva batterier. Klimatfrågan skyndar dessutom på utvecklingen. Det finns en vilja bland politiker, industri och allmänhet som troligtvis leder till att elfordon ersätter konventionella fordon med förbränningsmotor på sikt, säger Sinisa Krajnovic, ledare för styrkeområde Transport på Chalmers.

Genom att titta i backspegeln på elfordonens drygt hundraåriga historia vill styrkeområdena Transport och Energi uppmärksamma att förståelsen och kunskapen nu har kommit ikapp tekniken – i takt med miljöproblemen, som utsläpp av växthusgaser och miljöpåverkan från exempelvis produktion av batterier.

Från elflyg till stadsplanering

– Seminariet är en fantastisk möjlighet för kunskapsutbyte, mingel och nätverkande både för publik och talare. För min del ser jag fram emot de många olika presentationerna, säger Maria Grahn, styrkeområdesledare för Energi.

Dagen bjuder på flera spännande sessioner, bland annat om framtidsvisioner som eldrivet flyg, teknikutveckling och säkerhetsaspekter, strategiskt beslutsfattande, och stadsplanering för elektromobilitet. Vi får också veta vad vi kan förvänta oss av den nationella mångmiljonsatsningen på ett testlabb för elektromobilitet (SEEL) och varför just Norge har flest elbilar per capita.

Goda förutsättningar att nå 2030-målen

I media har diskussionen kring klimatfrågan, kopplad till flyg och andra energislukande transporter, varit het sedan sommarens värmebölja. Så vad krävs för att Sverige ska uppnå målet och ha en fossiloberoende fordonsflotta år 2030.

– Kombinationen av de två politiska styrmedlen som infördes i år, Reduktionsplikt och Bonus Malus, ger oss mycket bra förutsättningar att lyckas, säger Maria Grahn.
Reduktionsplikt innebär att bränslet som säljs i Sverige måste innehålla en viss mängd förnybart så att utsläppen av fossil koldioxid minskar. Bonus Malus ger incitament för bilköpare att välja en mer energisnål bil.

– De flesta forskare är överens om att det inte räcker med elektrifiering av fordon, säger Sinisa Krajnovic. Man måste kombinera flera olika framdrivningsteknologier. Men framförallt krävs att vi förändrar vårt beteende.

En helhetsbild av elektromobilitet

”Electromobility – Back to the future” riktar sig främst till personer inom forskning och utveckling både inom akademi och industri, liksom myndigheter, kommuner, regioner, bransch- och intresseorganisationer.

– Vi välkomnar självklart alla, men programmet är planerat för den som bättre vill förstå helhetsbilden inom elektromobilitet, säger Maria Grahn.

 

Initiativseminariet ”Electromobility – Back to the future” hålls 13 september i RunAn i Chalmers Kårhus, Chalmersplatsen 1, Göteborg. Anmäl dig senast 3 september.

Program och anmälan

 

Text: Ann-Christine Nordin och Emilia Lundgren


Friday, August 17, 2018

Sommarskolan 2018 – en plats för kunskap och möten

Årets sommarskola för doktorander genomfördes under en intensiv vecka i maj. På Toftaholms herrgård i Småland samlades ett 20-tal kursdeltagare för att få både fördjupad och breddad teknisk kunskap inom området e-mobilitet. Och inte minst – att knyta kontakter.

Swedish Electromobility Centres sommarskola riktar sig i första hand till doktorander med intresse och forskning inom elektromobilitet vid svenska universitet och högskolor. Det ger tillfälle att samlas på ett ställe under en veckas tid, för att studera och diskutera elektromobilitet tillsammans. Dessutom får deltagarna möjlighet att lära känna varandra och skapa kontakter med andra forskare och forskarstuderande inom olika aspekter av elektromobilitet.

– Kursen ger både översikt och fördjupade kunskaper i viktiga komponenter såsom batterier, bränsleceller och elmaskiner samt verktyg för systemstudier som ska användas för utvärdering, design och konstruktion av fordonsdrivsystem, berättade biträdande professor Jonas Fredriksson inför årets vecka.

Två av deltagarna vid årets kursvecka var Chalmers-doktoranderna Anton Klintberg och Lukas Wikander. Båda är verksamma inom reglerteknik och inriktade på batteriers åldrande och hälsotillstånd. De har tidigare varit på något enstaka arrangemang som centret arrangerat. Nu fick de tips att söka sommarskolan från sina forskarkollegor.

– Jag såg det som ett tillfälle att få en helhetsbild. Till vardags är man så fokuserad på sitt ämne, här får man en möjlighet att se allt i ett sammanhang, berättar Anton Klintberg.

Veckan uppfyllde förväntningarna, även om det också var mycket intensivt med en hel vecka av undervisning och praktiska moment från morgon till kväll.

– Det är bra med en intensiv kurs i en vecka. Man blir väldigt fokuserad och man tänker inte på något annat. Men det är mycket att lära på kort tid, säger Lukas Wikander. Då var det bra att många moment avslutades med praktiska övningar, som att designa ett eget batteri. Det är ett bra sätt att förankra minnet av kursen. Framförallt tvingade det oss att diskutera ämnen med de andra kursdeltagarna. Det var väldigt bra att vi kom från olika forskningsområden. Det gjorde att man inte gick ner för mycket i detaljer.

– På kvällstid hade vi en Electric Car Challenge med en bilbana. Vi skulle optimera en elektrisk drivlina för att dra så lite energi som möjligt och fullfölja hela varvet, berättar Anton. Det var uppenbart bäst att köra så fort som möjligt – så länge man inte körde av banan!

Både Anton och Lukas var mycket nöjda med kursen och föreläsarna.

– Lärarna var extremt bra, dels extremt kunniga men även pedagogiska, menar Anton.

– Det finns inte så många andra sätt att lära sig generella saker. De får man upptäcka längre fram i så fall, men det skulle säkert ta tre-fyra år. Och då är det nästan för sent, säger Lukas.

Utöver alla nya kunskaper var det också en stor fördel att få träffa och lära känna de andra deltagarna.

– En av de bästa sakerna var att man träffade folk från andra ställen och annan bakgrund. Både sådana inom samma område som vi själva, men också andra. De kontakterna kan vi ha nytta av länge, avslutar Anton.

Efter veckan på Toftaholm avslutas nu kursen med en hemuppgift och slutredovisning efter sommaren.

 

Text: Daniel Karlsson, foto: Elna Holmberg & Chalmers


Tuesday, August 14, 2018

Nu lyfter elflyget

Kommer det vara möjligt att elektrifiera flygtransporter? Det tror i alla fall många av de små uppstickare som experimenterar med mindre elflygplan och persondrönare. Även de stora flygindustrierna som Airbus har koncept under utveckling. Det första kommersiellt tillgängliga elflygplanet kommer från slovenska Pipistrel och besökte nyligen Sverige. Vi tog en titt på flygplanet, både på marken och i luften.

Det ser inte så mycket ut för världen, det lilla eldrivna propellerplanet för två personer som inte är mycket större än en personbil. Att spänna fast sig i sätet känns nästan som att ta på sig en ryggsäck. På instrumentpanelen syns en indikator med kvarvarande batterinivå. Det – och det oerhört tysta motorljudet – är egentligen det enda som avslöjar att flygplanet är elektriskt. Trots det anspråkslösa yttre kan detta vara början på en teknisk revolution. Flyget har inte sett skymten av någon helt ny motorteknik sedan mitten av förra århundradet.

Pipistrel Alpha Electro är det första elflygplanet att certifieras och serietillverkas. Allmänflygtillverkaren Pipistrel i Slovenien har varit framgångsrika med mindre flygplan för sportflygning och flygutbildning. Man har tidigare byggt segelflygplan med elektrisk hjälpmotor, men detta är det första riktiga elmotorflygplanet. Planet finns sedan tidigare i en konventionell version med förbränningsmotor, en Rotax fyrtaktare på 80 hk (60 kW). Bensinmotor, bränsletank och kringsystem är utbytta mot en Siemens direktdrivande elmotor på maximalt 60 kW, två batteripack och tillhörande elektriska system. Li-jon-batterierna på 21 kWh är placerade i nosen bakom motorn, samt i ett utrymme bakom sätena.

Tillverkarens testpilot Nejc Faganelj startar upp planets elsystem, trycker på en knapp och motorn drar igång. Ett dovt surrande och ett svagt propellerljud är allt som hörs. Ute på startbanan är accelerationen imponerande och vi är i luften efter en kort startsträcka. Ett antal staplar på batterisymbolen förbrukas under stigningen, men väl uppe på höjd minskar energiförbrukningen rejält.

Jag får testa att göra några enkla svängar. Planet reagerar omedelbart och är mycket lättfluget. Vi tar en kort tur över skärgården innan vi vänder tillbaka för att landa. Under nedstigningen kan propellern fungera som vindkraftverk och ladda batterierna. Upp till 13% energi ska kunna plockas tillbaka på det sättet.

Efter flygningen rullar vi in i hangaren. Nejc Faganelj tar fram den egenutvecklade laddaren och stoppar i laddkabeln – precis som på vilken elbil som helst. Ett svagt surrande hörs från batteriernas kylfläktar. Det tar en dryg timme att ladda, och sedan kan man flyga en timme igen, plus lite reserver.

Det främsta användningsområdet för flygplanet är utbildning av nya piloter. Under den grundläggande flygskolningen flyger man vanligen varv efter varv med kontinuerliga starter och landningar på samma flygplats. Kanske är det detta som blir elflygets första genombrott. Driftsekonomin talar för det, liksom att man skonar flygplatsgrannar från envetet motorbuller hela dagarna.

Nästa år är det tänkt att det första flygplanet ska stationeras i Sverige. Byggbolaget Serneke, som äger Säve flygplats utanför Göteborg, stöttar initiativet som drivs av den lokala flygklubben. Intill flygplatsen planeras för en solkraftspark och elflygplanet passar väl in i den satsningen.

Men att göra ett litet flygplan för två personer, som i huvudsak ska användas för lokala flygningar, är en sak. Att bygga ett trafikflygplan för ett antal passagerare som åtminstone måste kunna flyga till sin destination någon timma bort, och ändå ha lika mycket kvar i reserv, är en betydligt större utmaning.

Ett land som inte tvekar att ta sig an svårigheterna är Norge. Här satsar man fullt ut och har sagt att allt kortare regionalflyg ska vara elektrifierat till 2040. I Norge utvecklas redan idag även ett mindre amfibieflygplan med eldrift. Sverige har valt en annan väg, där branschen har enats om ”fossilfria flygningar” till 2030. I Sverige har vi inte hittills sett något fullskaligt experiment vad gäller elflyg. Allmänflygtillverkaren Blackwing i Skåne, vars flygplan är resultatet av ett KTH-projekt, överväger dock eldrift i framtiden.

På Chalmers studerar Anders Forslund möjliga lösningar för eldrivna flygfarkoster.
– Målet är att lägga fram ett förslag till någon typ av bemannad farkost – och att bygga en prototyp. Men första steget är att bestämma vad som kan vara en lämplig första tillämpning av elflyg i Sverige, säger Anders Forslund till Chalmers magasin.

Text och foto: Daniel Karlsson

 

Mer läsning:
http://www.pipistrel.si
https://www.nyteknik.se/fordon/da-ska-alla-flyg-inom-norge-vara-eldrivna-6894280
https://www.di.se/debatt/flygbranschen-sa-blir-inrikesflyget-fossilfritt-om-tolv-ar/
https://www.nyteknik.se/fordon/forsta-svenska-civilplanet-pa-decennier-levereras-6924854
https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Passagerarflyg-med-batteridrift.aspx
https://www.nyteknik.se/fordon/sa-ska-sverige-utveckla-eldrivna-flygplan-6907637


Friday, July 6, 2018

Kanadensisk minister och ambassadör besökte Swedish Electromobility Centre

I slutet av juni 2018 tog Swedish Electromobility Centre emot Kanadas vice minister för innovation, vetenskap och ekonomisk utveckling, John Knubley, och Kanadas ambassadör i Sverige, Heather Grant. Mötet på KTH i Stockholm gav möjlighet att presentera den svenska forskningen inom elektromobilitet och diskutera samarbeten. Även representanter för den svenska fordonsindustrin deltog.

Utöver ministern och ambassadören medverkade Sheryl Groeneweg, generaldirektör för Manufacturing and Life Sciences Branch, Kanada, och Jillian Senkiw, senior handelskommissionär från den kanadensiska ambassaden.

– Vi är glada att ha en pågående dialog mellan Swedish Electromobility Centre och Kanada, säger föreståndare Elna Holmberg.

Besöket genomfördes vid KTH i Stockholm. Professor och vicerektor Annika Stensson Trigell välkomnade till skolan. Professor Göran Lindbergh från KTH och centret, presenterade den senaste forskningen inom elektromobilitet.

Scania och AB Volvo bidrog med industriperspektivet. Företagen representerades av Andreas Ireholm, Global Product Director Electromobility, AB Volvo, och Mats Reimark, Director Powertrain Research, Technology and Concept Development, Scania.

Med forskaren Abdilbari Shifa Mussa under ett labb-besök på KTH.
Foto Magnus Karlström.


Friday, July 6, 2018

Från Almedalen 2018: Självkörande, utsläppsfritt och delat – rätt väg till ett hållbart transportsystem?

I framtiden kör bilarna själva, delas av flera resande och drivs av el och fossilfria bränslen. Men får vi inte fler fordon på vägarna när bilen kan användas som kontor? Vad vet vi om bästa drivmedel för olika behov? Hur kan ett nytt, annorlunda transportsystem se ut? Vad behöver göras, och av vem?

Dessa frågor utgjorde grunden för Chalmers transportseminarium under Almedalsveckan 2018. Från Swedish Electromobility Centre deltog föreståndare Elna Holmberg och Frances Sprei, Chalmers.​ Även Tord Hermansson, biträdande forskningschef på Volvo Cars medverkade, liksom Karin Svensson Smith, ordförande i Trafikutskottet (mp), Jessica Rosencrantz, vice ordförande i Trafikutskottet (m), Malin Andersson, avdelningschef Trafikkontoret, Göteborgs stad, Fredrik von Corswant, föreståndare Revere, Chalmers, och Sinisa Krajnovic, styrkeområdesledare, Chalmers.

Moderator var Johan Wester.

Se inspelningen från seminariet här: