Ny teknik riskerar att överregleras – Annika Tidblad om lagkraven för elfordon

torsdag, juni 7, 2018

När man arbetar med ett teknikområde som är under utveckling måste man vara försiktig med att inte tvingande krav blir teknikbegränsande och låser in tekniken i befintliga lösningar”

Annika Tidblad på Volvo Cars är batterispecialisten som blivit en av Sveriges främsta tekniska experter kring frågor om standardisering och lagkrav för elfordon. Inom Swedish Electromobility Centre bidrar hon både med sin kompetens och sina nätverk. I september väntar ett möte i FN:s arbetsgrupp för elfordonssäkerhet, med centret som värd.

Annika, berätta om din speciella kompetens och vägen hit?

– Jag är framförallt sakkunnig i batteriteknik och dess användning i olika typer av tillämpningsområden; från cellkemier och material till applikationskrav och användningsperspektiv. Jag arbetar med standardiseringsarbete inom SIS och olika ISO-grupper, men ännu mer med regulatoriska frågor.

– Vägen hit har varit rätt lång men medveten. Efter 10 år som forskare i tillämpad elektrokemi och korrosionslära på KTH fick jag jobb på ett företag i Järfalla som då var världsledande inom oberoende batteriprovning och rådgivning om batterianvändning och som så småningom såldes till Intertek. Där var jag i 11 år och arbetade dels med provningsfrågor – standardiserade prov men också att utveckla skräddarsydda provprogram för olika tillämpningsområden som saknade standarder för ett rätt brett applikationsområde: portabel elektronik, medicinsk teknik, olika typer av fordon, telekom, och så vidare. För att kunna förstå hur och vad som är intressant att testa, fick jag sätta mig in i vad olika tillämpningar krävde i form av elektrisk prestanda, klimat- och omgivningstålighet, underhåll- och kostnadsperspektiv, med mera. Ju mer jag lärde mig, desto mer uppenbart blev det hur mycket testmetodik och krav styr produktutveckling och inriktningen på de tekniska lösningar som kommer ut.

– Parallellt arbetade jag både som kvalitetsansvarig för företagets ackrediterade provningsverksamhet på batterier och som teknisk bedömare av korrosionslabb för SWEDAC, vilket ledde till att jag ägnade allt mer tid åt att tolka och förstå bakgrunden till olika standarder och systematiska arbetsmetoder. Därefter var steget inte långt till att glida in på lagkravsbiten, som både handlar om att ställa relevanta krav på olika egenskaper, men också att ta fram rättvisande metoder för att verifiera uppfyllelse av kraven. När man arbetar med ett teknikområde som är under utveckling måste man vara försiktig med att inte tvingande krav blir teknikbegränsande och låser in tekniken i befintliga lösningar. Det ställer rätt stora krav på långsiktigt konsekvenstänkande och förmåga att förklara och försvara komplexa tekniska samband för icke-experter och myndigheter med flera olika agendor. Det tycker jag är utmanade för det tvingar mig att nyttja många olika färdigheter förutom de rent tekniska faktakunskaperna, t ex pedagogik, retorik, psykologi, politik…

– Jag är nog rätt unik i min yrkesroll, inte bara i Sverige, då det inte är så många ”tekniknördar” som arbetar med lagkravsfrågor och lobbying, och jag upplever att min kunskap värderas högt av såväl den internationella fordonsindustrin som av flera myndigheter runt om i världen.

Vilka är de stora frågorna och utmaningarna?

– För elfordonsdrift är det mycket fokus på el- och batterisäkerhet samt på elektriska prestandaegenskaper. Den absolut största utmaningen är att säkra en vettig utvecklingssfär för batteriteknik och tillhörande system för elbilsdrift. Det är stor risk att man låser in tekniken på befintlig nivå och därmed försvårar eller omöjliggör vidareutveckling av batteriteknik med högre energitäthet än den vi har idag.

Vad ser du för behov av mer forskning?

– Jag tycker att man behöver komplettera den forskning som görs idag med mer systeminriktade frågeställningar, till exempel för att kunna demonstrera att batteritekniken är säker och att incidenter kan detekteras och förebyggas i tid, innan det blir katastrofala haverier med stor skadepotential.

– Dessutom skulle jag gärna se ett bredare grepp på ”State of Health” för att på sikt kunna förhindra onödig åldring och slitage av batterisystem, med bättre diagnostik och förståelse för vad som driver olika typer av degenererande processer.

Annika Tidblad diskuterar med deltagare i en workshop kring batterisäkerhet med Swedish Electromobility Centre på KTH i maj 2018.

 

Hur ligger Sverige till i ett internationellt perspektiv?

– Min känsla är att vi ligger bra till, både forskningsmässigt och i produktutveckling. Vi har en lång tradition av medvetet, systematiskt arbete med säkerhet och kvalitet. Det finns också en stor öppenhet för olika typer av lösningar, inte minst på systemteknisk nivå, vilket jag tror är absolut avgörande för att möjliggöra utveckling mot alltmer energi- och effekttäta batterisystem.

I september står Swedish Electromobility Centre som värd för ett ”FN-möte”. Vad handlar det om –  och hur hamnade mötet här?

– Det är ett arbetsmöte inom ramen för FN:s fordonslagstiftningsorgan. Jag har varit aktiv i arbetsgruppen för elfordonssäkerhet i många år nu och driver vissa frågor för industrins räkning, just nu speciellt frågor som rör termisk rusning och propagering. Jag var tidigare utsedd talesperson för tunga sidan i arbetsgruppen. Mötena cirkulerar mellan olika deltagarländer. Med tanke på att vi från Sverige har stark närvaro och stort genomslag i arbetsgruppen för våra kunskaper och erfarenheter, kändes det roligt att få bjuda hit gruppen till Sverige. Jag kontaktade Energimyndigheten för cirka tre år sedan, och tack vara deras stöd har det blivit möjligt.

Vilka frågor kommer att diskuteras?

Lagkrav för elfordonssäkerhet: elsäkerhet och batterisäkerhet. Det här är fas 2 av utvecklingen av Global Technical Regulations (GTR), som sedan ligger till grund för harmonisering av lagkrav bland medlemsländerna och i olika regioner. Resultatet kommer att märkas bl a i UN ECE R100 men också i andra relaterade lagkrav. Redan nu pågår en revidering av R100-02 med avseende på nya krav som utvecklats inom fas 1, och som är dokumenterade i GTR 20, som publiceras i år.

Vad hoppas du att ni kommer uppnå?

Vi vill ha balanserade och rättvisa krav och tillhörande verifieringsmetoder, samt att dessa harmoniseras på alla stora internationella marknader. Särskilt viktigt just nu är vibrationstålighet, termisk rusning och propagering, vattentålighet, samt krav på gränssnittet mellan laddare och batteri. Ny teknik upplevs ofta som mycket farligare än befintlig, och det kan lätt leda till överreglering som blir diskriminerande för ny teknik. Detta hoppas vi kunna förhindra.