27 November 2017

Fuel cell Armadillo: demo project verifying 300 km range

Swedish Electromobility has, together with several other partners, financed a demo of powered Armadillo with semi-trailer.

 


23 August 2017

Framtiden är elektrisk – men hur tankar vi bilen?

Idag skapar vi en infrastruktur för snabbladdning av fordon med stora batterier. Är det rätt väg fram? Vilka är alternativen – och är de billigare och bättre? Vad säger förespråkarna? Och vad säger forskningen?

Tillsammans med RISE Research Institutes of Sweden höll Swedish Electromobility Centre ett seminarium på Almedalsveckan, där en namnkunnig expertpanel pratade om elektrifiering och infrastruktur.

Titta på filmen från seminariet, här eller på Youtube.


30 June 2017

Roads to the Future summerade dagsläget för e-mobilitet

Swedish Electromobility Centres årliga konferens fokuserade på den kunskap och kompetens vi har idag i e-mobilitetsfrågor. Inbjudna talaren Anna Stefanopoulou, inledde med att tala om modellbaserade metoder för Battery Management Systems. – Att hantera batterier är som att uppfostra barn, sade hon.

Anna StefanopoulouRoads to the Future ägde rum på Stockholms universitet, och presenterade forskning inom olika områden som alla förenas genom sin relevans för e-mobilitet. Ämnena spände från övergripande frågor om det generella dagsläget för forskning och utveckling, till mer djupgående tekniska frågor.

– Batterier är som människor – pressar du dem för hårt så exploderar de. Man måste pusha dem precis lagom mycket för att de ska må bra av det. Precis som att uppfostra barn, sade Anna Stefanopoulou i sitt tal ”Models for mastering the mysterious world of ions in electro-mobility”. Anna Stefanopoulou är föreståndare för Automotive Research Centre vid University of Michigan, och beskrev bland annat hur forskarna där arbetat med neutronavbildning för att studera svällning i litiumbatterier. Hon avslutade med att understryka att modeller och data måste integreras om gränserna för Battery Management Systems ska kunna flyttas fram.

Inom temat systemstudier och metoder visade Jonas Fredriksson, Chalmers, hur e-mobilitet i kombination med aktiv reglering är en möjlighet för långa, tunga fordonskombinationer. Lars Eriksson, Linköpings universitet, fortsatte inom samma område med ett föredrag på temat ”Model Based Development Towards Electromobility – The Prosperous Life, Evolution, & Impact of an Engine Model”.

Elena Lomonova
Elena Lomonova från Eindhoven Technical University var en av de inbjudna talarna på Roads to the Future.

Elena Lomonova från Eindhoven Technical University (TU/e) var dagens andra huvudtalare. Ämnet för hennes föredrag var den forskning om elektriska drivsystem för e-mobilitet som bedrivs inom forskargruppen Electromechanics & Power Electronics på TU/e.

På temat elektriska maskiner och drivsystem tog Francisco Marquéz-Fernández från Lunds universitet vid, med att tala om elvägar som en framtida möjlighet. Han berättade bland annat att en jämförelse mellan bränsleceller och elvägar är planerad inom hans forskningsprojekt. Han följdes av Oskar Wallmark, KTH, som beskrev den forskning som bedrivs på KTH om kompakta, integrerade elektriska drivlinor.

Energilager var temat för eftermiddagens presentationer, där Torsten Wik, Chalmers, inledde med ett föredrag om adaptiv modellering som en nödvändighet för framgångsrik batterihantering. JensGroot, AB Volvo, gav därefter en överblick av forskningsläget i Sverige gällande åldring av litumjonbatterier.

– Livscykelfrågan hade kunnat vara löst, om vi inriktat oss på livslängd snarare än prestanda, säkerhet och kostnad – men skulle vi verkligen föredra det?, frågade han.

Annika Ahlberg-Tidblad från Scania tog upp standard och regelverk för batterier.

– Standarder måste vara relevanta, representativa, pålitliga, rättvisa och spårbara, framhöll hon. En olämplig standard kan vara mer skadlig än ingen standard alls.

Anders Grauers, Chalmers, avslutade dagen med att ge en bild av dagsläget.

– E-mobilitet befinner sig i en genombrottsfas, men några frågor ligger i vägen för en fullständig introduktion, menade han. Själva diskussionen är viktig eftersom den gör det möjligt att jämföra olika lösningar allteftersom utvecklingen går framåt. Kanske finner vi ännu bättre alternativ längs vägen?

 

Text & foto: Emilia Lundgren


29 June 2017

Podcast: Forskningsutmaningar inom e-mobilitet

I senaste sändningen från OmEV:s podd diskuterar Elna Holmberg  och Helena Berg forskningsutmaningar som svensk fordonsindustri står inför och vad kan Sverige göra för att skynda på utvecklingen. De sammanfattar också  konferensen Roads to the Future. 

Elna är föreståndare för Swedish Electromobility Centre, som är värld för omvärldsbevakningen OmEV.

Lyssna på podden


27 June 2017

Bränslecellers konkurrenskraft i vägfordon – ny rapport

Under vilka förutsättningar är drivlinor med bränsleceller konkurrenskraftiga jämfört med andra drivlinealternativ? Eliten inom svensk bränslecellsforskning besvarar frågan i en ny rapport.

Rapporten redovisar resultat från skriftliga källor och från en handfull intervjuer med aktörer i Japan där de stora fordonstillverkarna arbetar med både bränsleceller och laddbara fordon.

– Projektet är ett samarbete mellan delar av den absoluta eliten inom svensk bränslecellsforskning, berättar Bertil Wahlund, Energiforsk, som leder teknikbevakningen av bränsleceller i Swedish Electromobility Centre.

Författarna konstaterar bland annat att konkurrenskraften  för  olika  former  av  elektrifiering ökar i takt med  att  regelverken  skärps. Flertalet  policyinsatser  som  gynnar  batterifordon  gynnar  även bränslecellsfordon. En viktig skillnad är insatser riktade mot infrastrukturen eftersom vätgasfordon, till skillnad från batterifordon, är beroende av en offentlig infrastruktur för drivmedel.

Projektet har genomförts av Hans Pohl, RISE Viktoria, Bengt Ridell, Sweco, Annika Carlson och Göran Lindbergh KTH, Kanehira Maruo och Magnus Karlström Swedish Electromobility Centre/Chalmers.

Studien har genomförts inom ramen för Teknikbevakning av bränsleceller i Swedish Electromobility Centre. Teknikbevakningen koordineras av Energiforsk.

Ladda ner rapporten