30 June 2017

Roads to the Future summerade dagsläget för e-mobilitet

Swedishe Electromobility Centres årliga konferens fokuserade på den kunskap och kompetens vi har idag i e-mobilitetsfrågor. Inbjudna talaren Anna Stefanopoulou, inledde med att tala om modellbaserade metoder för Battery Management Systems. – Att hantera batterier är som att uppfostra barn, sade hon.

Anna StefanopoulouRoads to the Future ägde rum på Stockholms universitet, och presenterade forskning inom olika områden som alla förenas genom sin relevans för e-mobilitet. Ämnena spände från övergripande frågor om det generella dagsläget för forskning och utveckling, till mer djupgående tekniska frågor.

– Batterier är som människor – pressar du dem för hårt så exploderar de. Man måste pusha dem precis lagom mycket för att de ska må bra av det. Precis som att uppfostra barn, sade Anna Stefanopoulou i sitt tal ”Models for mastering the mysterious world of ions in electro-mobility”. Anna Stefanopoulou är föreståndare för Automotive Research Centre vid University of Michigan, och beskrev bland annat hur forskarna där arbetat med neutronavbildning för att studera svällning i litiumbatterier. Hon avslutade med att understryka att modeller och data måste integreras om gränserna för Battery Management Systems ska kunna flyttas fram.

Inom temat systemstudier och metoder visade Jonas Fredriksson, Chalmers, hur e-mobilitet i kombination med aktiv reglering är en möjlighet för långa, tunga fordonskombinationer. Lars Eriksson, Linköpings universitet, fortsatte inom samma område med ett föredrag på temat ”Model Based Development Towards Electromobility – The Prosperous Life, Evolution, & Impact of an Engine Model”.

Elena Lomonova
Elena Lomonova från Eindhoven Technical University var en av de inbjudna talarna på Roads to the Future.

Elena Lomonova från Eindhoven Technical University (TU/e) var dagens andra huvudtalare. Ämnet för hennes föredrag var den forskning om elektriska drivsystem för e-mobilitet som bedrivs inom forskargruppen Electromechanics & Power Electronics på TU/e.

På temat elektriska maskiner och drivsystem tog Francisco Marquéz-Fernández från Lunds universitet vid, med att tala om elvägar som en framtida möjlighet. Han berättade bland annat att en jämförelse mellan bränsleceller och elvägar är planerad inom hans forskningsprojekt. Han följdes av Oskar Wallmark, KTH, som beskrev den forskning som bedrivs på KTH om kompakta, integrerade elektriska drivlinor.

Energilager var temat för eftermiddagens presentationer, där Torsten Wik, Chalmers, inledde med ett föredrag om adaptiv modellering som en nödvändighet för framgångsrik batterihantering. JensGroot, AB Volvo, gav därefter en överblick av forskningsläget i Sverige gällande åldring av litumjonbatterier.

– Livscykelfrågan hade kunnat vara löst, om vi inriktat oss på livslängd snarare än prestanda, säkerhet och kostnad – men skulle vi verkligen föredra det?, frågade han.

Annika Ahlberg-Tidblad från Scania tog upp standard och regelverk för batterier.

– Standarder måste vara relevanta, representativa, pålitliga, rättvisa och spårbara, framhöll hon. En olämplig standard kan vara mer skadlig än ingen standard alls.

Anders Grauers, Chalmers, avslutade dagen med att ge en bild av dagsläget.

– E-mobilitet befinner sig i en genombrottsfas, men några frågor ligger i vägen för en fullständig introduktion, menade han. Själva diskussionen är viktig eftersom den gör det möjligt att jämföra olika lösningar allteftersom utvecklingen går framåt. Kanske finner vi ännu bättre alternativ längs vägen?

 

Text & foto: Emilia Lundgren


29 June 2017

Podcast: Forskningsutmaningar inom e-mobilitet

I senaste sändningen från OmEV:s podd diskuterar Elna Holmberg  och Helena Berg forskningsutmaningar som svensk fordonsindustri står inför och vad kan Sverige göra för att skynda på utvecklingen. De sammanfattar också  konferensen Roads to the Future. 

Elna är föreståndare för Swedish Electromobility Centre, som är värld för omvärldsbevakningen OmEV.

Lyssna på podden


27 June 2017

Bränslecellers konkurrenskraft i vägfordon – ny rapport

Under vilka förutsättningarna är drivlinor med bränsleceller konkurrenskraftiga jämfört med andra drivlinealternativ? Eliten inom svensk bränslecellsforskning besvarar frågan i en ny rapport.

Rapporten redovisar resultat från skriftliga källor och från en handfull intervjuer med aktörer i Japan där de stora fordonstillverkarna arbetar med både bränsleceller och laddbara fordon.

– Projektet är ett samarbete mellan delar av den absoluta eliten inom svensk bränslecellsforskning, berättar Bertil Wahlund, Energiforsk, som leder teknikbevakningen av bränsleceller i Swedish Electromobility Centre.

Författarna konstaterar bland annat att konkurrenskraften  för  olika  former  av  elektrifiering ökar i takt med  att  regelverken  skärps. Flertalet  policyinsatser  som  gynnar  batterifordon  gynnar  även bränslecellsfordon. En viktig skillnad är insatser riktade mot infrastrukturen eftersom vätgasfordon, till skillnad från batterifordon, är beroende av en offentlig infrastruktur för drivmedel.

Projektet har genomförts av Hans Pohl, RISE Viktoria, Bengt Ridell, Sweco, Annika Carlson och Göran Lindbergh KTH, Kanehira Maruo och Magnus Karlström Swedish Electromobility Centre/Chalmers.

Studien har genomförts inom ramen för Teknikbevakning av bränsleceller i Swedish Electromobility Centre. Teknikbevakningen koordineras av Energiforsk.

Ladda ner rapporten


26 June 2017

Årsrapporten ute nu!

2016 startade Swedish Electromobility Centre närmare tio postdoc- och doktorandprojekt och dessutom ett tjugotal nya studier och mindre projekt. Nya temaforskare välkomnades och vi såg aktiviteten i temaområdena växa med fler workshops och seminarier och ett bredare nätverk. Vi arrangerade konferenserna ”Roads to the Future”, ”Fuel Cell 2016” och ”Next Generation Batteries”, besökte Japan och tog själva emot besök från olika delar av världen. Läs mer om allt som hänt i Swedish Electromobility Centre i årsrapporten som är ute nu!

Årsrapport 2016


21 June 2017

Klartecken för sex nya projekt om bränsleceller

”Intresset ökar i takt med marknadsutvecklingen”, säger Bertil Wahlund som leder teknikbevakningen av bränsleceller.

Fjorton ansökningar kom in och sex beviljades när Swedish Electromobility Centre bjöd in till projektförslag för teknikbevakning av bränslecellsområdet. ”Intresset för bränsleceller ökar i takt med marknadsutvecklingen,” säger Bertil Wahlund från Energiforsk, som leder teknikbevakningsdelen inom tema Bränsleceller i Swedish Electromobility Centre.

De beviljade projekten berör

  • bevakning av utvecklingen av fastoxidbränslecellen (och elektrolysörer)
  • hur kostnaden för bränslecellssystem varierar vid olika effektstorlek i fordon
  • livslängd och kostnad för trycktankar för lagring av vätgas men även för andra lagringsalternativ
  • möjligheten för bränsleceller i fordon, hanteringsmaskiner och lok i intermodala transportsystem
  • demonstration av lastcykel med bränslecell för högre effekt och därmed andra användningsområden

Bränsleceller är ett av Swedish Electromobility Centres fem temaområden, och har som mål att bygga en kunskapsbas och möjliggöra en bredare introduktion av bränsleceller.

Text: Emilia Lundgren